Vårens förkylning tycks vara långdragen, i alla fall min som jag aldrig blir av med. De sista nätterna har varit väldigt jobbiga för att inte tala om timmarna på förmiddagen. Då det vankas släktkalas för bror min på lördagen tar jag till alla medel för att bli frisk, det vill säga dricka te som jag inte ens tycker om och hemska hostmediciner. Usch vad äckligt det är men som sagt vad gör man inte för att bli frisk.

 

Om inte annat så var de underbart skönt att komma hem igen. Att få sova i sin egen säng, duscha i sin egen dusch och njuta av tystnaden. Gamla mormor fick hänga med ner då hon bett om det så länge och tur var väl det för jag hade inte klarat mig själv. Hon har lagat underbart god mat även om inte matlusten har varit stor, städat åt mig och pysslat om mitt hem.

 

Tills vi hörs igen.

Anna!