Life goes on

2014-10-22 / 12:55:00
Kategori: Känslor - 0 Kommentarer
Ibland önskar jag att man bara kunde stanna tiden för ett tag. Att få möjligheten till att sätta sig ner, andas ut, gråta, vad vet jag men bara kunna stanna tiden till att kunna göra allt det där man inte har tiden till att göra egentligen. För sanningen är sorgligt nog den att oavsett vad som händer i livet så går det vidare. Någon förlorar en vän, den andra gör slut med sin pojkvän, den tredje får underkänt på sitt prov och den fjärde mår bara allmänt dåligt. När man som mest behöver stanna upp och bara andas så rusar livet förbi vid sidan av och kvar står jag. Ovetandes om vad man skall ta sig till. Är de nu jag bara ska kasta av mig alla känslor, sätta på leendet och låtsas som att allt är bra, eller är det nu jag ska bryta i ihop helt och hållet och hoppas på en bättre tid?
 
Igår var en sån dag då jag bara ville ge upp. I min familj så uppstår det ena problemet efter det andra och det känns som att det ALDRIG tar slut. Helt ärligt så vet jag inte vad vi har gjort denna värld för ont. Men kanske är det de som är livet? Motgångar som man på något sätt skall kämpa sig ur. Tar man sig förbi dem kanske man blir starkare. Vad vet jag. Men för en gångs skull skulle jag uppskatta om livet kunde gå min väg. Ge min pappa ett jobb, för han förtjänar det. Han är en god människa innerst inne som är en grym på arbeta. De är hans grej.
Låt min mamma få le lite, ge henne ett tecken på att allt kommer ordna sig. Helst av allt låt det gå min familjs väg. Bara för ett litet tag. Snälla.
 
Tills vi hörs igen.
Anna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0